20 november 1980 – De fyras gäng åtalas i Kina

Bakgrunden

Inledningen på Kinas 1900-tals historia hade varit mycket turbulent. Krig kom att bli vardagen istället för fred för de många miljoner kineser. Staten styrdes av Chiang Kai-shek och nationalistpartiet medan kommunisterna under Mao Zedong gjorde uppror. Nationalisterna hade fått ett övertag när Japan invaderade under senare delen av 1930-talet. Med en gemensam fiende gjorde kineserna gemensam sak till slutet på andra världskriget när inbördeskriget återigen bröt ut. Kommunisterna fördrev nationalisterna till Taiwan och utropade folkrepubliken Kina 1949. Mao som var ledare för Kina ville ta igen landets industriella eftersatthet och 1958 lanserade han det stora språnget. Det var ett komplett misslyckande och Mao fick se sin makt naggad i kanten av andra inom kommunistpartiet som var mer marknadsinriktade. Mao var tålmodig och väntade på sin chans.

Det var inom den kulturella världen som krafterna till en återgång till Maos ledarskap kom. Mao hade gift sig med skådespelerskan Jiang Qing och en liten grupp runt henne kom att leda kulturrevolutionen i ordförande Maos namn. Det ledde bland annat till att Maos makt stärktes, konkurrenterna om makten fördrevs och personkulten krig Mao nådde oanade höjder. Analyserna går lite isär, beroende på vem som gör dem. En förklaring är att gruppen styrde Kina åt en alt mer senil Mao, en annan att Mao styrde gruppen i sina syften. Kulturrevolutionen skulle pågå fram till Maos död 1976. De fyras gäng som gruppen kom att kallas behöll sitt inflytande över kinesisk politik i ytterligare några år. Sedan arresterades de och ställdes inför rätta den 20 november 1980.

 

Konsekvenserna

I efterhand har det konstaterats, det som redan under den månads långa rättegången fördes fram, att det var en skenrättegång. När domen föll i slutet av januari var det redan klart att Jiang Qing och en till fick dödsstraff, senare omvandlat till livstid, en livstids dom och en dom på 20 år. Jiang släpptes senare på grund av dålig hälsa och begick självmord 1992. Hon kunde då se på ett annat kinesiskt samhälle än det som fanns när hon arresterades 13 år tidigare.

När Mao var borta kom en gammal trotjänare till makten, Hua Guofeng. Han blev en kompromiss då de flesta som konkurrerade om makten efter Mao rensats ut. Han förlorade snabbt maktkampen mot en mer marknadsinriktade politiker Deng Xiaoping. Deng hade fallit i onåd hos Mao under kulturrevolutionen. Han hade varit en av de politiker som tagit makt från Mao efter misslyckandet med det stora språnget, vilket kostade honom intern exil i Kina. Strax innan Maos död 1976 hade Deng kallats tillbaka till maktens centrum. Deng arbetade på flera plan. Utrikespolitiskt närmade han sig USA och fick status som mest gynnad handelsnation vilket gav Kinas ekonomi en skjuts. Han kunde på en partikongress slå fast att Kina skulle hålla fast vi den socialistiska vägen och folkets demokratiska diktatur samt kommunistpartiets ledande roll. Annars är det mest för sina ekonomiska reformer som Deng är känd. Han började med att inrätta ekonomiska frizoner där företag kunde etablera sig på goda villkor. Det skapade inkomster till Kina vilka kunde investeras i nya projekt. Kina tog stora steg mot att nå i kapp västvärlden, i ett andra försök till ett stort språng, något mer ekonomiskt förankrat.

Denna artikel ingår i PersSkriveriers serie om Kina.

Läs föregående artikel i serien    Läs nästa artikel i serien

PersSkriveriers artiklar i kronologisk ordning

Läs föregående artikel   Läs nästa artikel i serien

18 augusti 1978 – Ekonomiska reformer inleds i Kina

Bakgrunden

Kinas ekonomi hade hamnat på efterkälken när européerna skeppade in opium för att kunna köpa te, siden och porslin. Opiummissbruket ledde till att landet upplöstes inifrån och de kunde inte stå emot det europeiska trycket. Kejsardömet gick i graven och en nationalistisk regim tog över. Det var kanske inte bra för den vanlige kinesen i det starkt skiktade samhället. Många drogs till de socialistiska visionerna om ett rättvisare samhälle. Dessa frågor kom att drivas av det kinesiska kommunistpartiet som gick i krig mot nationalisterna för sin vision skulle. Kriget avbröts av japanerna men fortsatte i augusti 1945. Kommunisterna och Mao avgick med segern, men landet var hårt åtgånget av över 50 år av nästan oavbrutet krig.

Det stora språnget 1958 var ett försök att gå ikapp väst ekonomiskt och industriellt men det kom att misslyckas, totalt. En av de ledare som fick ta skulden för det inträffade var Deng Xiaoping. I efterhand kan vi kanske tycka att det var fel eftersom Deng stod för en annan ekonomisk linje än det stora språnget. Kanske han sågs som en utmanare till Mao. Där skulle historien om Deng kunnat ta slut, men det gjorde den inte. Han förvisades, inte avrättades, och han rehabiliterades av Mao kort innan dennes död. Deng var med i matchen igen när Mao avled 1976. Kinas ekonomi var i stort behov av reformer, vilket drabbade de vanliga människorna. De ställde krav på mer frihet genom att sätta upp stora plakat på väggar. Detta inleds den 18 augusti 1977.

 

Konsekvenserna

Deng kunde manövrera ut de fyras gäng och de facto bli ledare i Kina. Han hade nytta av den så kallade väggrörelsen men lika snabbt som den vuxit fram lika snabbt kunde väggrörelsen stoppas. Deng tar itu med Kinas ekonomi. “Det spelar ingen roll vad det är för färg på katten, bara den fångar möss” lär Deng ha sagt och han uppmuntrade bönderna att producera mer genom att låta dem behålla allt de odlade utöver kvoten till staten. Det kom att odlas mer och det att få fram mer mat till en ökande och delvis svältande befolkning.

Inrikespolitiskt var vägen utstakad och den var socialistisk. Utrikespolitiskt var det närma sig det kapitalistiska väst. Det startades frizoner så att utländska företag kunde börja investera i Kina. Deng satsade aktivt på tillverkning i Kina och exportera till väst. Kina sökte status med USA som mest gynnad nation. Det började bra och pengarna strömmade in i landet och dessa användes till investeringar i infrastruktur, militär och på att öka levnadsstandarden. Det kom ett litet hopp på den utstakade vägen när Gorbatjov genomförde sin perestrojka i Sovjetunionen. De kinesiska studenterna tog chansen när de väl fick chansen att tala med kommunistpartiet, men det gick inte så bra. Istället ockuperade de den himmelska fridens torg i Beijing och det slutade med ett blodbad.

Vägen mot att få arrangera prestige projektet OS fick vänta några år, kanske på grund av detta. Något som inte väntade var medlemskapet i WTO. Det gynnade den kinesiska handeln att få komma med i frihandelsorganisationen. Kinas ekonomi rusar vidare i en jämn takt som bestäms av kommunistpartiet. Landet har med den ökande ekonomins förmåga börjat utmana USA:s hegemoni på det politiskt och militära planet. Flera allvarliga konfrontationer har ägt rum. Bråket om små öar med goda ekonomiska zoner är en del i den utvecklingen, liksom Kinas satsning på Afrika och de råvaror som finns där. Frågan är inte OM Kinas ekonomi ska gå om USA utan snarare när.

Denna artikel ingår i PersSkriveriers serie om Kina.

PersSkriveriers artiklar i kronologisk ordning

Läs den tidigare artikeln         Läs nästa artikel

9 mars 1776 – Adam Smith publicerar Nationernas välstånd

Bakgrunden

Adam Smith föddes 1723 i Kilcaldy på skotska östkusten. Hans far dog några månader efter födelsen och han växte upp med sin mor som uppmuntrade honom att studera. Han gick i grundskola och 14 år gammal skrev han in sig universitetet i Glasgow. Det gick bra och han fick stipendium till Oxford. Smith har senare skrivit han ansåg undervisningen i Skottland överlägsen den i England, där han inte trivdes och lämnade universitet i förtid, 23 år gammal. Det tog några år innan han började undervisa. Först genom ett filosofiskt sällskap och senare som lärare på universitet i Glasgow där han undervisade i moralfilosofi . Det gick bra för Smith. Han träffade bland andra David Hume, som var den stora filosofiska stjärnan i sin tid. Smith kunde 1759 skriva en bok The Theory of Moral Sentiments som gjorde honom till en kändis. Studenter från när och fjärran kom till Glasgow för att få undervisning av Adam Smith.

Karriären tog fart ordentligt. 1762 är han doktor i juridik och året efter får han ett erbjudande att bli privatlärare åt Henry Scott, han tackar ja. Det blev tre år av undervisning och resande i Europa. Smith som efter sin tidigare bok mer börjat ägna sig åt det som vi idag kallar nationalekonomi fick möjlighet att träffa och diskutera med många av samtidens filosofer och ekonomer. Efter avslutat uppdrag 1766 reste han hem till Kilcady började skriva på sin kommande bok. Under tiden valdes han bl.a. in i Royal society of London. Tio år tog det innan han gjorde succé med sin bok, Nationernas välstånd. Den publicerades den 9 mars 1776.

Konsekvenserna

Adam Smith dog 14 år efter bokens publicering, strax efter den franska revolutionen. Hans verk skulle komma att överleva honom med minst 225 år. Smith hade under tiden han varit privatlärare kommit i kontakt med den franska läran, att det var det som jorden producerade som var grunden för välstånd. Här ligger en del i att den franska ekonomin inte utvecklades under 1700-talet och var en av orsakerna till franska revolutionen. Smith hade glidit in på ekonomi och Nationernas välstånd räknas ibland som grunden för ekonomi som ämne. Smith argumenterade att det fanns andra sätt att beräkna välstånd än jordräntan. Han menade också att staten inte ska lägga sig i ekonomin och företagandet. Det var den ekonomisk osynliga handen som skulle styra allting till rätta. Smith argumenterade också för arbetsdelning, att helt enkelt dela upp arbete och specialisera sig. Produkterna säljs sedan på marknaden, till andra som inte är specialister på det området.

Redan i sin samtid var det diskussioner om Smiths bok, för och emot. Dessa har fortsatt. Nära hundra år efter publiceringen började de politiska ideologierna utvecklas. Edmund Burk fick stå för den konservativa, den som rådde under 1800-talet där det som kallar överklassen styrde. De nya affärsmännen och industrialister tog mer till sig Smiths teorier som grund för en mer liberal inställning. De kom att utmana de konservativa och ta över. Liberalerna utmanades senare av Marx socialistiska ideologi. Trenderna går fram och tillbaka och i slutet på 1970-talet under de ekonomiskt hårda omstruktureringstiderna så väcktes Adam Smith till liv igen av nyliberalerna. 1970-talets samhälle var ganska reglerat och nu skulle ekonomin släppas fri och marknadskrafterna styra. Privatisering var högst upp på den politiska agendan. Det är framför allt den brittiska premiärministern Margaret Thatcher och USA:s president Ronald Reagan som förknippas med denna epok. Adam Smith och Nationernas välstånd var förebilden för Thatchers politik.

2 december 2001 – Enron skandalen rullas upp

Bakgrunden

1985 skapades Enron när Houston Natural Gas och InterNorth gick samman. Enron blev ett av världens ledande företag inom elektricitet, naturgas, pappersmassa och IT. År 2000 hade företaget inkomster på 100 miljarder dollar och hade över 22 000 anställda.

Enron var investerarnas favorit på börserna och räkenskaperna visade ett lysande resultat och företaget visade upp mycket goda framtids prognoser. Vinsterna var enorma. Det okända problemet var att allt bara var en fasad, bakom alltsammas låg ett svindleri och ett jättebedrägeri. Företaget redovisade systematiskt inkomster till Enron medan kostnaderna redovisades i andra bolag, bolag som kontrollerades av Enron men såg ut att vara självständiga. Det var ett effektivt sätt att höja värdet på bolaget och visa ett bättre resultat än vad det i själva verket var. Enron redovisade vinst när det i själva verket gjorde förlust. Revisorerna som var tillsatta att se till att allt går rätt till hade en tvivelaktig inblandning i affären. Förlusterna visste företagsledningen om när de under 2001 sålde sina personliga aktier för över en miljard svenska kronor.

Företaget ansökte om konkurs den siste november 2001 och sedan ansökte företaget att få bli rekonstruerat i stället för att försättas i likvidation, det var den andre december 2001.

Konsekvenserna

I Sverige har staten ett ansvar för pensionerna men i USA är pensionerna kopplade till det företag som personen varit anställd hos. Enrons pensionsstiftelser hade investerat stora summor av sina pensionärers pengar i Enronaktier och konkursen raderade ut enorma belopp för de gamla trotjänarna.

Revisionsfirman Arthur Andersen hade godkänt Enrons bokslut och fick på grund av sin medverkan i skandalen avveckla nästan hela företaget och 80 000 revisorer över hela världen gav sig ut på jakt efter en ny arbetsgivare. I USA stiftades nya lagar om hur revisionsföretagen får arbeta gentemot sina klienter.

Den ansvarige för bedrägeriet dog i hjärtattack 2006 innan han hann få sin dom som förmodligen hade lagat på runt 100 år i fängelse. Andra ledande inom Enron dömdes till som mest 24 års fängelse.

Det är intressant hur fort vi glömmer, året efter gick Worldcom samma väg men med ännu större summor inblandade och hösten 2008 gick världen på en tvärnit i ekonomin när verkligheten kom i kapp amerikanska banker som hade lånat ut stora belopp till människor som tog lån till sina bostäder, lån som de inte hade råd med. Sådan är nu ekonomin i ett historiskt perspektiv, vi glömmer lätt att det går ner efter att det gått upp.

1 juli 1997 – Hong Kong lämnas tillbaka till Kina

Bakgrunden
Handeln på Kina kom igång ordentligt på 1700-talet. Britterna odlade opium i Indien och sålde det till Kina. Opium var egentligen det enda som kineserna villa köpa från västerlandet. Opiumet betaldes i silver och för silver kunde man köpa te, siden och porslin. Handel kom att koncentreras till Kanton eller dagens Guangzhou. 1839 bryter Opiumkriget ut och britterna ockuperar Hong Kong ön som ligger i floden som leder in till Kanton. I freden 1842 fick britterna ön på evig tid. Tjugo år senare fick britterna halvön Kowloon, i freden efter nästa opiumkrig. Från denna position kunde handeln utvecklas och det gjorde den. 1898, när Kina var som svagast, kunde britterna hyra, det som kom att kallas New Territory, av kineserna på 99 år. Handeln utvecklades vidare och Hong Kong kom att bli en brittisk stödjepunkt, tillsammans med Singapore i denna del av världen.

Under andra världskriget ockuperar Japan Hong Kong och efter freden 1945 kan britterna återta kolonin. Kineserna är upptagna av ett inbördeskrig mellan nationalisterna och kommunistpartiet. Nationalisterna blir den sida som erkänns internationellt, även efter att de tvingats fly till ön Taiwan utanför Kinas kust. Under 1950-talet utvecklas Hong Kongs ekonomi ytterligare och landet blir en av de så kallade tigerekonomierna i Asien. 1971 sker en politisk omvälvning och regimen i Peking tar över Taiwans plats i FN. Regimen har alltid drivit ett Kina politiken och att återfå Macao från Portugal och Hong Kong från britterna var ett uttalat mål. Det är också nu som diskussionerna börjar om det hyresavtal som tecknades om New Territory. 1984 är de klara. Kina och Storbritannien kom överens om att Hong Kong ska överlämnas till kineserna den 1 juli 1997.

Konsekvenserna
När avtalet mellan Kina och Storbritannien slöts hade Kina börjat utvecklats i en annan riktning. Deng Xiaoping hade en annan ekonomisk politik än ordförande Mao som avled några tidigare. Därmed fanns inte de rigida kraven på den ekonomiska kommunismen kvar. Förhandlingarna mellan de båda medlemmarna i FN:s säkerhetsråd måste ha varit intressanta. Kina som vill ha tillbaka sitt land och Storbritannien som strävade efter att säkerställa medborgarnas demokratiska intressen. Avtalet blev en kompromiss, som mycket av de framgångsrika avtalen, där båda parter kan se sig som vinnare. Kineserna fick tillbaka territoriet. Britterna fick Hong Kongs status som ”särskilt administrativt område”. Det innebar att medborgliga fri- och rättigheter garanterades under femtio år. Kanske i förhoppningen att Kina förändras mer mot väst än att Hong Kong förändras mer mot Kina.

Hong Kong hade blivit medlem av frihandelsorganisationen WTO 1995. Kina hade under många år förhandlat med WTO om medlemskap. Redan på 1970-talet hade kineserna börjat organisera sin ekonomi för att kunna bli medlemmar. Det var Deng Xiaopings ekonomiska idéer som banade väg för medlemskapet som kom nästan fem år efter att Hong Kongs återförening med Kina. Utvecklingen i Hong Kong ändrades ganska snabbt efter regimskiftet. Asien i allmänhet och Hong Kong i synnerhet drabbades av en ekonomisk nedgång. Den forna kolonin drabbades av både fågelinfluensan och SARS viruset. Politiskt har den lilla enklaven blivit en arena för Pekingtrogna som sakta försöker styra utvecklingen mot det som gäller för övriga Kina medan demokrativännerna försöker få igenom avtalet om gradvis utveckling, snabbare. Det förekommer med jämna mellanrum protestyttringar i form av demonstrationer. Hong Kong som en del i systemet, ett land två system, fortsätter sin utveckling, nu under kinesisk flagg.

Denna artikel ingår i PersSkriveriers serie om Kina.