26 november 1688 – Ludvig XIV förklarar krig mot Holland

Bakgrunden

Det är storpolitik på hög nivå som Ludvig XIV av Frankrike ägnar sig åt. Han blev kung vid fem år ålder och tog över som ensamt majestät när förste minister Mazarin dog 1661. Kungen fortsatte i sin ministers fotspår och skapade en stark centralmakt i Frankrike och lyckades också neutralisera adeln. Frankrike var den europeiska stormakten i mitten på 1600-talet. Landet var lierat med Nederländerna höll tyskarna upptagna genom att stödja Sverige. Fjärrhandeln hade gett holländarna rikedomar och Ludvig såg möjligheten till fransk handel. Den sekellånga vänskapen med holländarna sattes på prov. Holländarna hade skrivit ett avtal med fienden England och Sverige mot Spanien. Frankrike kände sig hotat och gick samman med engelsmännen som bröt alliansen med Nederländerna. 1672 var kriget igång mellan Frankrike och Nederländerna och kom att vara i sex år. Holländarna tvingades mer eller mindre sluta fred för att inte utplånas.

I öster hade det stora turkiska kriget brutit ut mellan polacker och turkar 1683. Polackerna fick med sig ryssar, tyskar, spanjorer och holländare i striderna. Ludvig såg det som en stark allians som skulle vända sig mot Frankrike för att återta de områden som Frankrike vunnit mot Nederländaren och i de gränskrig som de hunnit utkämpa under 1680-talet och uppmuntrade turkarna att fortsätta kriga. För Ludvig gällde det att passa på. Tillfället yppade sig när Pfaltz-släkten dog ut på den manliga sidan 1688. Genom ingifte hade den franska tronen anspråk på området. I september marscherade fransk trupper i Tyskland och Ludvig XIV förklarade krig mot Nederländarna den 26 november 1688.

Konsekvenserna

Det berodde på att den katolske kungen i England, Jakob II, försökte gör landet till en katolsk stat. Jakob dotter och tronarvinge var protestant och gift med Vilhelm av Oranien, kung i Nederländerna, som för tillfället krigade mot turkarna. Vilhelm fruktade att England skulle bli en fransk vasallstat men tvekade att lägga sig i maktkampen. När Jakob fick ett barn med sin andra fru och därmed en ny tronarvinge så förändrades spelet.

Det var många och blodiga slag som utkämpades under kriget. På den katalanska fronten, vid Rhen, i Nederländerna, på Irland, i Kanada och i Indien. Kriget sträckte sig en bra bit utanför Europas gränser. Det tar på krafterna i alla deltagande länder, Frankrike var i praktiken bankrutt och både Nederländerna och England var ekonomiskt utmattade. Till slut började de också prata med varandra. Det ledde fram till ett fredsfördrag i nederländska Rijswijk 1697. Fredsavtalet fick konsekvenser för den europeiska ordningen. I Kanada återlämnades de områden som erövrats av de olika parterna, liksom i Indien. Även i Europa återlämnades de områden som tagits efter freden i Nijmegen 1679. De flesta återlämnades av Frankrike till det tysk-romerska kejsardömet. Ludvig XIV lovade också att erkänna Vilhelm II av Oranien på Englands tron och upphöra med allt stöd till den katolske kungen Jakob II.

En annan lite långsiktigare konsekvens av kriget och freden var att den nederländska handeln påverkades negativt. När Vilhelm blev kung i England kom nederländska köpmän att flytta med till London. England kunde stabiliseras allt mer efter inbördeskriget och med möjligheter till en stark sjömakt. Det är nu som vi ser en övergång i världshandeln från Nederländerna till England och senare även Storbritannien. Det skulle inte dröja mer än fyra år innan länderna samlat krafter för en ny kraftmätning i Europa. Det spanska tronföljdskriget.

PersSkriveriers artiklar i kronologisk ordning

Läs föregående artikel   Läs nästa artikel i serien

26 november 1789 – Martin von Wahrendorff föds

Åkers styckebruk idag, den gamla kanonerna i förgrunden och den nya valsfabriken i bakgrunden.

Bakgrunden

När arvet efter Gustav Vasa skulle fördelas fick hans yngste son Karl, Sörmland, Närke och Värmlands som sitt hertigdöme. Han skulle styre detta med stor självständighet, vilket inte hans halvbror Erik XIV ville. Karl gjorde sak med sin helbror Johan III och avsatte Erik från tronen. Karl tog itu med att var hertig i sitt land. Han hade ärvt sin fars ekonomiska sinne och var förmodligen en bättre affärsman än pappa kungen. Hertig Karl grundade städer, som Karlstad, Karlskoga, Mariestad och det som kallas för Karl IX:s Göteborg. Han uppmuntrade till industriellverksamhet, gruvor, smedjor och andra ekonomiska verksamheter. Det finns de som påstår att det var hans om byggde upp den svenska vapenproduktionen, den som skulle ligga till grund för den svenska stormaktstiden. Han grundade Skulltuna mässingsfabrik och runt 1580 grundade han ett kanongjuteri i Åkers styckebruk. Malmen till detta kom från en gruva på Utö i Stockholms skärgård, inte så långt sjövägen och från Skottvångs gruva knappt fem kilometer söder om bruket.

Det var inte den största kanontillverkaren i landet men en strid ström av pjäser lämnade gjuteriet, både till den svenska armén men även för export utomlands. Kanske var det då som Wahrendorff fick upp ögonen för den svenska tillverkaren. Joachim Daniel Wahrendorff föddes i Mecklenburg 1726 och emigrerade till Sverige, Han köpte Åkers styckebruk 1772 och fortsatte med produktionen. Wahrendorff köpte fler bruk i Sverige och utvecklade dessa. Han kom att bli en av landets rikaste. Det var i Stockholm som han fick se sin sonson Martin von Wahrendorff födas den 26 november 1789.

 

Konsekvenserna

Sonsonen Martin var en herre med många strängar på sin lyra. Han blev 29 år gammal till svensk Chargé d’affaires i London och sedan följde kammarherre och hovmarskalk. Han drev flera gods i Sörmland, han drev flera industrier, bl.a. Åkers styckebruk och han var uppfinnare. 1840 tillverkade han och Åkes den första kanonen med bakladdningsmekanism, efter eget patent. Hans innovation ledde fram till att kustartilleriet i mitten på 1850-talet beställde svenska kanoner efter von Wahrendorffs patent.

von Wahrendorff lät också inleda en civilproduktion. 1806 började Åkers styckebruk tillverka valsar till stålindustrin. Flera produkter kom till. Runt 1840 gjordes en plog och Åkers gjutjärnprodukter hade nära 1200 artiklar i sortimentet. Kanske inte kronan på verket men det var Åkers som göt Riddarholmskyrkans nya spira efter branden 1835. I slutet på 1800-talet kom järnvägen till bruket. Det byggdes en bibana från Strängnäs där Norra Sörmlands järnväg gick. Det är under senare delen av 1800-talet som bruksamhället utvecklas och som det går att titta på hur det såg ut i äldre tid. Jämför gärna med bruksamhället Jonsered utanför Göteborg.

Det blev valsarna till stålindustrin som tog Åkers styckebruk framåt. Industrialismen krävde mer saker och mer tillverkning och valsning av stål var ett sätt att producera stålet, t.ex. järnvägsräls. Det är annars under 1980-talet som Åkers får sitt stora uppsving och blir en av de ledande valstillverkarna i världen. Finansmannen Holger Hjelm tar över styckebruket, som inte längre tillverkar kanoner och utvecklar verksamheten men tar också hand om de kulturhistoriskt intressanta byggnaderna. Företaget säljs vidare efter hans död 2004 och ett decennium senare säljs verksamheten till ett amerikanskt stålföretag.