Bakgrunden
Det är storpolitik på hög nivå som Ludvig XIV av Frankrike ägnar sig åt. Han blev kung vid fem år ålder och tog över som ensamt majestät när förste minister Mazarin dog 1661. Kungen fortsatte i sin ministers fotspår och skapade en stark centralmakt i Frankrike och lyckades också neutralisera adeln. Frankrike var den europeiska stormakten i mitten på 1600-talet. Landet var lierat med Nederländerna höll tyskarna upptagna genom att stödja Sverige. Fjärrhandeln hade gett holländarna rikedomar och Ludvig såg möjligheten till fransk handel. Den sekellånga vänskapen med holländarna sattes på prov. Holländarna hade skrivit ett avtal med fienden England och Sverige mot Spanien. Frankrike kände sig hotat och gick samman med engelsmännen som bröt alliansen med Nederländerna. 1672 var kriget igång mellan Frankrike och Nederländerna och kom att vara i sex år. Holländarna tvingades mer eller mindre sluta fred för att inte utplånas.
I öster hade det stora turkiska kriget brutit ut mellan polacker och turkar 1683. Polackerna fick med sig ryssar, tyskar, spanjorer och holländare i striderna. Ludvig såg det som en stark allians som skulle vända sig mot Frankrike för att återta de områden som Frankrike vunnit mot Nederländaren och i de gränskrig som de hunnit utkämpa under 1680-talet och uppmuntrade turkarna att fortsätta kriga. För Ludvig gällde det att passa på. Tillfället yppade sig när Pfaltz-släkten dog ut på den manliga sidan 1688. Genom ingifte hade den franska tronen anspråk på området. I september marscherade fransk trupper i Tyskland och Ludvig XIV förklarade krig mot Nederländarna den 26 november 1688.
Konsekvenserna
Det berodde på att den katolske kungen i England, Jakob II, försökte gör landet till en katolsk stat. Jakob dotter och tronarvinge var protestant och gift med Vilhelm av Oranien, kung i Nederländerna, som för tillfället krigade mot turkarna. Vilhelm fruktade att England skulle bli en fransk vasallstat men tvekade att lägga sig i maktkampen. När Jakob fick ett barn med sin andra fru och därmed en ny tronarvinge så förändrades spelet.
Det var många och blodiga slag som utkämpades under kriget. På den katalanska fronten, vid Rhen, i Nederländerna, på Irland, i Kanada och i Indien. Kriget sträckte sig en bra bit utanför Europas gränser. Det tar på krafterna i alla deltagande länder, Frankrike var i praktiken bankrutt och både Nederländerna och England var ekonomiskt utmattade. Till slut började de också prata med varandra. Det ledde fram till ett fredsfördrag i nederländska Rijswijk 1697. Fredsavtalet fick konsekvenser för den europeiska ordningen. I Kanada återlämnades de områden som erövrats av de olika parterna, liksom i Indien. Även i Europa återlämnades de områden som tagits efter freden i Nijmegen 1679. De flesta återlämnades av Frankrike till det tysk-romerska kejsardömet. Ludvig XIV lovade också att erkänna Vilhelm II av Oranien på Englands tron och upphöra med allt stöd till den katolske kungen Jakob II.
En annan lite långsiktigare konsekvens av kriget och freden var att den nederländska handeln påverkades negativt. När Vilhelm blev kung i England kom nederländska köpmän att flytta med till London. England kunde stabiliseras allt mer efter inbördeskriget och med möjligheter till en stark sjömakt. Det är nu som vi ser en övergång i världshandeln från Nederländerna till England och senare även Storbritannien. Det skulle inte dröja mer än fyra år innan länderna samlat krafter för en ny kraftmätning i Europa. Det spanska tronföljdskriget.
PersSkriveriers artiklar i kronologisk ordning
Läs föregående artikel Läs nästa artikel i serien
