24 december 1799 – Revolutionens år sju ger en ny konstitution

Bakgrunden

Direktoratets tid hade gett Frankrike en tillbakagång till en äldre regim där mer korruption frodades. Det blev mer politiskt manövrerande och mindre med revolutionens ideal. Vid de franska gränserna pågick krig och det gick ganska bra för revolutionen hemland. Det var mot de franska militärerna som blickarna riktades. Politikerna blev mer och mer medvetna om detta och fruktade periodvis de generalernas popularitet. Risken för att de ledande militärerna skulle agera politiskt ökade. Något som direktoratets starke man Sieyès var medveten om. 1797 hade generalerna agerat, och lagt sig i det civila styret i Fructidorkuppen. Det förändrade de värsta tendenserna men ändrade inget i grunden. Generalernas makt ökade och för att bli av med konkurrenter så skickades Napoleon till Egypten, långt från Paris. Han återkom 1799 och direktoratet försökte ställa honom inför krigsrätt för desertering. Det gick inte och Napoleons politiska inflytande och popularitet ökade. Nu hade han även de andra generalerna med och bakom sig. Den 9 november inleddes statskuppen eller Brumariekuppen. Napoleons önskan var att det skulle lagligt men han fick till sluta kalla på sina soldater. Sieyès hade lagt ett gjort ett förslag till en ny konstitution där han skulle spela förste fiolen och Napoleon få en mindre roll. Ganska omgående stod det klart att generalen inte läst politikerns manuskript utan han satte gasen i botten. Den ledande konsuln blev Napoleon. Han tog Sieyès förslag och skrev om den med sig som förste konsul. Den nya konstitutionen antogs år sju i revolutionskalendern, den 24 december 1799.

Konsekvenserna

Historiskt sett så flyttar nu fokus över till Napoleon. Det är han som är Frankrike och det är han som tar revolutionen ut över Europa. Det är kanske lätt att fastna vid personen Napoleon, det militära geniet som vågade och vann och till slut ett par gånger för mycket. Försöker vi fundera på Napoleon i sin samtid så får vi konstatera att han var mycket populär. Han var starkt medveten om propagandans makt och nyttjade den. Han införde folkomröstningar för att befästa sin makt och för att få igenom sin politik.

Det första som den nye förste konsuln tog tag i var det svåra läget i kriget. Kriget hade skiftat från framgång till motgång. Han tog kriget till Italien och lyckade besegra österrikarna som fick be om fred. Britterna skrev på fredsavtalet ett par år senare. Den freden varade inte ett fullt år och sedan var det stora Napoleonkriget igång, Frankrike mot Europa. Napoleon gör sig själv till kejsare, och drar med sina arméer ut över Europa. Britterna kommer han inte åt eftersom de behärskar haven. Med sig på sitt segertåg över kontinenten tar han med sig de reformer som han inför i hemlandet i revolutionens anda. Han tar med sig de grundläggande mänskliga rättigheterna. Han tar med sig en moderniserad lag, som på vissa håll gäller än idag. Han tar med sig högertrafiken. Han ritar om den tyska kartan. Över huvudtaget sker det mycket civila reformer. Om den franska revolutionen skakade om det samhälle som styrdes av kungen och kyrkan så var det Napoleon som tog de revolutionära idealen och spred dem vidare till fler länder och fler människor.

Denna artikel ingår i PersSkriveriers serie om Franska revolutionen.

23 december 583 – Yohl Ik’nal blir den första kvinnliga regenten i Palenque

Bakgrund

Spanjorerna kom till Amerika när Columbus ledde den första kända expeditionen från Sydeuropa 1492. 35 år senare hade spanjorerna nått det område som beboddes av Mayakulturen. De tog européerna drygt tio år att ta kontroll över området. Efter erövringen skickades det in kristna missionärer. En övernitisk katolsk biskop ansåg att det var en gud behaglig gärning att elda upp hedniska saker. Han samlade in de mayaskrifter han fick tag i och förstörde dessa. I flammande bål försvann mycket värdefull kunskap om en av högkultur vars kunskap vida översteg den europeiska samtida. Var alla präster för detta? Nej, en man, gömde en mayabok från sina kollegor.

Mayas mystiska skriftspråk ansågs länge som olösligt. All skrift hade inte försvunnit, det har kommit fram ungefär fyra böcker. Det finns också många reliefer på stenar, lite som våra runstenar, som står utanför de pyramider och andra viktiga byggnader i de ruiner som är kvar efter högkulturen. Det skulle dröja ända till i slutet på 1980-talet innan det gick att koda av mayahieroglyfer. En anledning till svårigheterna var att språket inte var uppbyggt på bilder, som det kinesiska, det fanns för få tecken och inte heller var det uppbyggt på ljud som det europeiska, där var det för många. Kanske var det ryssen Yuri Knorozov som satte forskarna rätt på spåren. När texterna väl gick att tyda, senaste uppgiften är vi klarar av att läsa ca 80 % av texterna, så visade det sig att det i många fall är regentlängder. Det går att tyda ut att Yohl Ik’nal blir den första kvinnliga regenten i Palenque den 23 december 583.

Konsekvenser

Vi hittar drottningen i den klassiska mayaperioden som varade från år 250 till ca 900, ungefär när nordens vikingar stod på sin höjdpunkt så gjorde också Maya det. Innan den klassiska perioden hade det tagit ca 2000 år att utveckla kulturen, men det tog runt 600 år för den att klinga av. Den efterklassiska perioden varade från högpunkten till att det spanska imperiet slutligen skickade Mayakulturen i graven. Men det var en skugga av sitt forna jag som de träffade på.

Orsakerna till Mayas nedgång går inte att läsa i deras texter utan vi får helt enkelt lyssna på arkeologer och historiker. Det finns många teorier om vad som skedde och när det väl finns en teori så måste den prövas mot de lämningar som finns. Flera av teorier baserar sig på vår tids kanske största bekymmer, miljön. Kanske var det El Nino som förändrade klimatet för befolkningen. Andra teorier baserar sig på missväxt medan andra ifrågasätter om härskarna hade kontroll över befolkningen. Maya byggde mycket och stort och för det krävdes arbetskraft. Det krävdes också ett överskott av resurser, där delar av befolkningen kunde producera mat till den delen som arbetade med byggena. Kanske en brist på mat skapade missnöje bland de som byggde och i sin tur undergrävde härskarens auktoritet.

Utebliven handel skulle också kunna ge dessa resultat, inte minst med tanke på att aztekerna byggde upp ett imperium längre norrut i dagens Mexiko. Det finns inget som egentligen tyder på att de var i konflikt med varandra. Maya var heller inget enhetligt imperium utan en serie av stadsstater mer likt det antika Grekland eller vår egen Vendeltid. Kanske var det inbördes strider som bröt söder Mayakulturen. Det är mycket kanske och kanske hade vi vetat mer om inte en övernitisk biskop bränt upp urkunderna för 500 år sedan.