3 januari 1521 – Påven bannlyser Martin Luther

Bakgrunden

När började reformationen? Under 1000-talet utkämpade kyrkan och de världsliga furstarna en maktkamp med varandra. Kristendomens relativt snabba spridning hängde ihop med en uppdelning av makten mellan den politiska makten som styrdes av kejsare, kungar och adel och den gudomliga makten över människors själar som den katolska kyrkan tog hand om. Tillsammans kämpade de mot andra, tillsammans blev de starka och tillsammans hade de framgång. Staten tog skatteinkomster och kyrkan tiondet och de blev dessutom rika tillsammans. Makt korrumperar och kanske var det de som hände med påvarna. De blev intresserade av den politiska makten och kungarna blev intresserade av den kyrkliga makten. Investiturstriden utspelades under närmare 150 år och slutade med att kyrkan vann slaget men kejsaren vann kriget. Kanske är det där som de över kyrkliga skikten börjar med ett liv och leverne som ligger väldigt långt ifrån de ideal som kyrkan säger sig stå för. Det väckte ilska hos andra som försvarar kyrkans ideal. Reden i mitten på 1200-talet börjar en reformrörelse inom kyrkan för att komma tillbaka till de grundläggande idealen.

Det som kom att utlösa Martin Luthers handlingar tar sin början när Peterskyrkan i Rom skulle byggas om. Det blev dyrt och påven började sälja syndernas förlåtelse via avlatsbrev för att få in pengar till bygget. Det retade upp Luther som enligt legenden spikade upp 95 teser på kyrkporten i Wittenberg 1517. Tre år senare så skickar påven en bulla till Luther om hur han ska uppföra sig. Luther bränner bullan och påven Leo X utfärdar bullan Decet Romanum Pontificem och bannlyser Martin Luther den 3 januari 1521.

 

Konsekvenserna

Det går kanske att säga att ju längre från påven i Rom ett land befann sig ju snabbare ändrade de inriktningen på sin kristna tro. De nordiska länderna var väldig tidigt ute liksom Nederländerna och England. I Schweiz gick de till en början fort men så mördades reformatorn Zwingli och reformationen stannade av tills Calvin kom och kunde driva utvecklingen framåt. Även i Frankrike kunde Calvins läror spridas och de protestantiskt kristna skulle komma att kallas hugenotter. Under de kommande 150 åren förföljdes hugenotterna med olika intensitet tills de mer eller mindre kastades ut ur Frankrike av Ludvig XIV 1685.

Tyskland kom annars att bli det stora slagfältet mellan katoliker och protestanter. I Augsburg 1530 antogs den Augsburgska bekännelsen. De tyska furstarna visade att de var mer självständiga gentemot kejsaren. Ändå skulle det dröja 25 år innan religionsfreden i Augsburg kunde besluta att det var varje furste som själv skulle bestämma vilken inriktning på kristendomen som skulle råda i hans rike. En snabb titt på kartan visar att furstarna i norr, längst bort från Rom föredrog protestantismen medan de i söder föredrog katolicismen. Detta skulle i sin tur få konsekvenser för landet i Europas mitt när konflikten bröt ut 1618, 30 år av krig. Det handlade till ytan om religion, där katoliker stod mot protestanter. Å andra sidan så stöttade det katolska Frankrike det protestantiska Sverige för att bedriva krig mot den katolska kejsaren i Wien. Det handlade nog egentligen mer om makt och politik än något annat. Kanske är det bara en fortsättning på investitur striden men nu har den politiska makten tagit ledning och använder tron som en bortförklaring till sina egna maktintressen.

PersSkriveriers artiklar i kronologisk ordning

Läs föregående artikel   Läs nästa artikel i serien