26 september 1968 – Pravda publicerar de sovjetiska legitima skälen att invadera Tjeckoslovakien

Bakgrunden

Sovjetunionen hade 1956 invaderat Ungern. Den ungerska revolten, mot den Moskvatrogna kommunistiska diktaturen, krossades och blev blodig när entusiastiska civila ställdes mot professionella soldater. Ungern återfördes till den kommunistiska familjen och deras frihetsexperiment var över. När Tjeckerna under Dubcek tog sig mer frihet under Pragvåren 1968 så gick sovjetiska och andra Warszawapakts trupper in i Tjeckoslovakien och slog ner det tjeckiska frihetsexperiment.

Sovjetunionen hade ett behov att stärka sitt grepp om östblocket och även legitimera sitt handlande. I en artikel i partiorganet Pravda beskrevs Sovjetunionens nya utrikespolitiska linje. Där förklarades att Sovjetunionen kommer att agera, att det är Sovjetunionens rätt, att ingripa för att skydda och stödja revolutionen i varje kommunistiskt land där revolutionen är hotad. Ingripandet kan ske med våld om så behövs. Denna utrikespolitiska linje kom att kallas Brezjnevdoktrinen och artikeln publicerades den 26 september 1968.

Konsekvenserna

I praktiken kom doktrinen att begränsa öststaternas handlingsfrihet. Sovjetunionen stärkte sitt grepp om den kommunistiska världen och förbehöll sig nu rätten att definiera vad socialism och kapitalism var. Ledarna i Moskva skaffade sig ett maktmonopol och såg till att länderna var eniga i viktiga frågor. För att försäkra sig om att Warszawapakt länderna gick i det sovjetiska ledbandet skrevs en rad avtal med satellitländerna som bekräftade de viktigaste punkterna i Brezjnevdoktrinen.

Brezjnevdoktrinen kom att jämföras med Trumandoktrinen från 1947 där USA lovar att stödja alla frihetssträvande folk. Avtalen är varandras motpoler och gäller i huvudsak samma länder, Sovjetunionen ser till att de stannar i fållan medan USA hjälper de som vill komma ut. Förutom Ungern och Tjeckoslovakien användes Brezjnevdoktrinen ytterligare en gång när Afghanistan invaderades julen 1979. Det startade ett inbördeskrig mot en gerilla som med stöd i Trumandoktrinen fick aktivt stöd av USA. Gerillan, Mujahedin utbildades och försågs med amerikanska vapen. En av de som utbildades var saudier vid namn Usama bin Ladin som senare kom att bilda en grupp med namnet al-Qaida.

1975 hade ESK dokumentet skrivits under i Helsingfors vilket innebar större fokus på de mänskliga rättigheterna i Östeuropa. Sovjetunionen valde vid ett par tillfällen att avstå från att intervenera i enlighet med Brezjnevdoktrinen. I samband med strejkerna på Leninvarvet i Gdansk 1980 och bildandet av den fria fackföreningsrörelsen Solidaritet valde de sovjetiska ledarna att låta den polske generalen Jaruzelski göra en statskupp och styra landet, i en för Moskva, rätt riktning. Jaruzelski försvarade sig med att, landet hade blivit invaderat om han inte tagit makten och räddat det från förstörelse. Inte heller hösten 1989 använde sig Moskva av sin utrikepolitiska doktrin. När protesterna i Östtyskland var som starkast och regimen i Berlin stod inför valet ta till tungt våld eller inte så fick de ingen uppbackning av den sovjetiske ledaren Gorbatjov. Sovjetunionen skulle inte ingripa och vägen till Berlinmurens fall stod öppen.

Denna artikel ingår i PersSkriveriers serie om Kalla kriget.