20 september 1979 – Afrikas mest bisarra diktator störtas – kejsar Bokassa av Centralafrikanska Republiken

Bakgrunden

Franska Ekvatorialafrika blev självständigt 1960 under namnet Centralafrikanska Republiken. Redan från början var det strid om makten och till slut, med franskt stöd, vann Dacko och inom två år hade han skapat en enpartistat.

Jean-Bedél Bokassa tog makten 1 januari 1966 och utropade sig till president på livstid 1972. Inspirerad av Napoleon gjorde han sig 1976 till kejsare. Bokassas regim präglades av brutalitet och han anklagades för både kannibalism och massmord på barn. Bokassas namn var välkänt och förknippat med grymheter under sina år vid makten. 1979 hade fransmännen fått nog och hjälpte Dacko att störta Bokassa den 20 september 1979.

 

Konsekvenserna

Bokassa flydde till Frankrike där han levde lyxliv innan han 1986 återvände. Kejsaren trodde att han skulle bli hyllad på samma sätt som Napoleon blev efter sin återkomst från förvisningen till Elba. Bokassa blev istället arresterad och åtalad för mord, tortyr och kannibalism och dog 1996 dog i en hjärtattack, 75 år gammal.

Tiden efter Bokassa är en lång lista på maktskiften. Allmänna val följs av ett maktskifte som följs av en militärkupp som följs av en statskupp som följs av ett allmänt val. Frankrike som tidigare kolonialmakt hjälper till att störta och tillsätta presidenter när det behövs. Libyen var inblandad i en misslyckad statskupp 2001. Den Centralafrikanska republiken ligger i en orolig del av världen.

Landets problem är samma som flera andra forna kolonier i Afrika, dock inte alla. En kolonialmakt som ritat gränser på en karta som inte stämmer med verkligheten, 80 olika stammar som skapar etniska spänningar, vilka förstärkas av religiösa motsättningar mellan ett muslimskt nord och ett kristet söder. Regeringsmakten är bräcklig, det finns inte resurser att betala ut löner till statsförvaltningen och militären och det som finns försvinner i korruption. Den presidentkandidat som lovar att betala ut löner vinner valet, och när de inte lyckas så tar militären själva över makten. Landet är plågat av alla konflikterna i landet och i regionen och nära 300 000 har flytt till olika grannländer. I norra delarna är befolkningen trängda mellan regeringstrupper och gerillan. Vid gränserna pågår konflikter i Darfur och i Tchad där gerilla rekryterar nya trupper.

2004 deltog landet i en konferens i Dar-es-Salam om fred och utveckling i det inre av Afrika. (IRCGLR). Detta är ett afrikanskt försök, uppbackat av FN att hitta en afrikansk lösning på afrikanska problem. Kenya och Tanzania är två exempel på afrikanska länder som lyckats få en positiv utveckling även om det tar tid. Tyvärr för Centralafrika så fortsätter de politiska oroligheterna och 2008 skickade EU, med svenska soldater, en fredsstyrka till Tchad och Centralafrikanska republiken för att skydda flyktingar och civilbefolkning.

Denna artikel ingår i PersSkriveriers serie om Afrikanska ledare.

Läs den tidigare artikeln         Läs nästa artikel

PersSkriveriers artiklar i kronologisk ordning

Läs den tidigare artikeln         Läs nästa artikel