18 september 1598 – Holländarna kommer till Mauritius

Bakgrund

Det är lätt att glömma bort att östra Afrika ligger ganska långt bort från Europa men har sedan länge ingått i det arabiskt-indiska handelsmönstret i den här delen av världen. Det är kanske inte så konstigt om öarna varit kända sedan ganska lång tid. De dyker upp på italienska kartor under högmedeltiden, förmodligen hämtat från arabiska källor. Vulkanöarna var så vitt vi vet obebodda fram till det att portugiserna började segla runt Afrikas södra udde i sitt sökande efter sjövägen till Asien. Öarna har ett bra strategiskt läge som mellanstation inför fortsatta seglingar öster ut. Den högsta toppen är över 800 m ö h, och det rinner floder ner från bergen, en säker färskvattenkälla. Naturen är påfallande lik Madagaskar som ligger något hundratal mil västerut. Klimatet på öarna är behagligt med temperaturer på mellan 20-30 grader och något svalare på nätterna. Luftfuktigheten är ganska hög men kompenseras av passadvindarna som blåser runt öarna.

Den portugisiska närvaron på ön, även om de aldrig byggde en bosättning, syntens på de vrak som låg på stränderna och på att svartråttan kommit i land. I Europa hade reformationen hade inneburit att katolska kyrkan inte längre hade samma inflytande som de haft tidigare. Det spansk-portugisiska monopolet på fjärrhandeln kommit att utmanas av det protestantiska England och framför allt Nederländerna. Från Nederländerna skickades flotta för att bygga en bosättning på ön. Den holländska eskadern kom till Mauritius den 18 september 1598.

 

Konsekvenser

Holländarna använde, liksom portugiserna före dem, ön som en etapp på handeln på Asien. De stannade i drygt 100 år innan de övergav Mauritius. Frankrike hade kommit igång sent med fjärrhandel och kolonier och tog ön i besittning 1715. Den fick namnet Ilé de France. Fransmännen byggde upp infrastruktur och utvecklade jordbruket. Som arbetskraft för plantagen så importerades slavar, i första hand från östra Afrika.

I Indien hade fransmännen gjort vad de kunde för att bryta det portugisiska och brittiska inflytandet, så det fanns motsättningar mellan de båda europeiska makterna i Indiska oceanen. Afrika var för européerna ganska okänt, möjligen med undantaget Sydafrika. Det som ställde saken på sin spets var Napoleons önskan att lägga under sig mer av världen. Britterna var snabba att ta över Kapkolonin från holländarna. Ett hot mot den brittiska handeln på orienten var en fransk eskader som var baserad på Mauritius. Den störde den brittiska handeln och kapade handelsfartyg. Britterna bestämde sig för att erövra öarna och skickade en invasionsstyrka. De förlorade slaget vid Grand Port men fransmännen kunde inte hindra att britterna till slut landsteg på ön och intog den 1810.

Britterna frigav Mauritius slavar 1835. Det blev inte den katastrof för sockerplantagen som befarats. Det är nu som indierna i större utsträckning kommer till Mauritius för att arbeta. Gruppen växer sig större och det uppstår konflikter mellan de gamla plantageägarna med franska rötter. Mauritius var en brittisk kronkoloni och landet blev självständigt 1968. Mauritius domineras idag av den indiska befolkningen och kännetecknas av ha en de högsta levnadsstandarderna i Afrika. Ekonomin är ganska väl balanserad med jordbruk, turism och en allt starkare finansiell sektor.

PersSkriveriers artiklar i kronologisk ordning

Läs den tidigare artikeln         Läs nästa artikel