18 april 1864 – Danskarna besegras vid Dybböl

Slagfältet i Dybböl är idag ett museum. Delar av den danska försvarsanläggningen är uppbyggd. I bakgrunden skymtar väderkvarnen som blev känd under slaget.

Bakgrunden

Grevskapen Schleswig och Holstein hade ett speciellt folkrättsligt förhållande. De tillhörde INTE Danmark utan till en tysk greve som härskade i grevskapen. Denne greve var också kung av Danmark. Holstein hade en tysk befolkning och var medlem i det tyska förbundet medan Schleswig hade en blandad tysk-dansk befolkning och stod utanför förbundet.

1848 hade den tyska befolkningen i grevskapen gjort uppror mot danskarna och stormakterna hade hindrat Preussen från att hjälpa tyskarna. Upproret slogs ner och fred slöts 1851 och som en eftergift till tyskarna ändrades inte grevskapens folkrättsliga status.

Fredrik VII av Danmark dog 1863 utan att lämna efter sig någon manlig arvinge. Den danska tronen övertogs av den utsedde tronarvingen Kristian IX. Tvärt emot freden 1851 undertecknade han den så kallade novemberförfattningen 1863 som knöt Schleswig närmare till Danmark. Dagen efter gjorde prins August av Augustenburg anspråk på de båda grevskapen och utropade sig till kung Fredrik VII av Schleswig-Holstein. Han erkändes av flera tyska furstar och tyska trupper avancerade in i Holstein som danskarna lämnade.

Bismarck hade 1862 blivit ministerpresident i Preussen och hade som ambition att bygga upp ett starkt tyskt kejsardöme. Preussen var den ledande tyska staten i det tyska förbundet och jämbördiga med Österrike. Bismarck behövde något som kunde samla de tyska staterna bakom sig, krisen i Schleswig-Holstein blev en perfekt förvändning.

Den 18 januari 1864 lämnade Preussen och Österrike ett ultimatum till danskarna, att säga upp novemberförfattningen, danskarna vägrade och kriget började. Danmark hade inte förankrat politiken hos stormakterna och stod ensam i konflikten med grannarna i söder. Sveriges kung Karl XV lovade att skicka trupper men det stoppades av den svenska regeringen och därmed dog skandinavismen som politisk idé.

Tyska trupper avancerade fram till Danevirke som övergavs och istället samlade danskarna sitt försvar vid Dybböl. Tyskarna och österrikarna belägrade Dybböl som stormades och intogs den 18 april 1864.

Konsekvenserna

Tyskarna fortsatte sitt avancemang in i Danmark och ockuperade hela Jylland innan det kunde slutas fred i Wien i oktober. Freden var hård för danskarna som fick lämna ifrån sig Schleswig-Holstein, knappt hälften av sitt territorium. Ett trauma som kan jämföras med Sveriges förlust av Finland 1809. De danska områdena i Schleswig återlämnades i Versailles freden 1919.

Bismarck fortsatte enandet av Tyskland och 1866 blev det krig mot Österrike. I slaget vid Königgrätz förlorade österrikarna och Preussen tar över ledarskapet i det tyska statsförbundet medan Österrike lämnas utanför.

Bismarck fortsatte sitt politiska spel och lyckade 1870 få Frankrike att anfalla. Tyskarna vann slaget vid Sedan och kunde 1871 utropa det tyska kejsardömet i spegelhallen i Versailles, mitt under brinnande uppror i Paris. Det tyska kejsardömet kom att dominera den centraleuropeiska politiken och Bismarck spelade ett avancerat politiskt spel för att undvika fler krig. Han avsattes till slut av kejsaren som inte klarade av balansgången och 1914 rullade det första världskriget igång. Fyra år senare flydde kejsaren till Holland och kejsardömet gick i graven i Versaillesfreden.

PersSkriveriers artiklar i kronologisk ordning

Läs föregående artikel    Läs nästa artikel

PersSkriverier har besökt Dybböl – läs mer om besöket!