17 oktober 1973 – Oljepriset höjs med 70 procent

Bakgrunden

Israel och dess arabiska grannar hade utkämpat flera krig sedan staten Israel bildande 1948. Sexdagarskriget 1967 hade klart visat hur överlägset Israel var militärt, men det hade också gett upphov till en stark revanschism i det arabiska lägret. Israel invaggades i en säkerhet att de var överlägsna och kunde ta det med ro. Anfallet 1973 kom inte som en överraskning men den israeliska säkerhetstjänsten valde att inte tro på uppgifterna om ett anfall. När det verkligen stod klart, valde man att inte slå till först för att få världsopinionen på sin sida. Anfallet inleddes den 6 oktober och inledningsvis hade angriparna klara framgångar. I takt med att de israeliska reservisterna mobiliserades kunde anfallen fångas upp och motanfall sättas in. Kriget kom att ta veckor snarare än dagar och de israeliska resurserna var på upphällningen och Israel var inte längre så överlägsna som man tidigare varit. USA ordnade luftbro med krigsmateriel och det arabiska svaret blev att sammanträda i de oljeproducerande staternas förening OPEC. OPEC beslutade att vägra leverera olja till de stater som hjälpt Israel och att höja oljepriserna med 70 procent. Toppmötet med OPEC avslutade den 17 oktober 1973.

Konsekvenserna

USA svarade med att dagen efter ge Israel militärkrediter på över 2 miljarder dollar, en hjälp som till slut avgjorde den militära delen av kriget till Israels fördel. Konflikten mellan Israel och arabländerna är i praktiken slut i och med kriget 1973. Inte sedan dess har deras krigsmaskiner mötts på slagfältet. Palestinierna har militärt övergetts av sina grannar och ensamma fått föra kriget vidare. 1978 hade PLO vuxit sig så starka i Libanon att Israel såg sig tvingade att attackera. Mellanösternkonflikten gick in i en helt ny fas.

OPEC fortsatte sina möten under hösten. Prishöjningar, produktionsminskningar och bojkotter av vissa länder hade drivit upp priset på råolja med över 400 procent räknat från före Oktoberkriget. Vissa källor anger att det var oljeprishöjningarna som kastade in världen i en lång lågkonjunktur. Det kan vara att dra lite förhastade slutsatser eftersom USA delvis finansierade Vietnamkriget genom att trycka sedlar och därmed driva upp inflationen. BrettonWoods systemets kollaps 1971, där USA hade garanterat stabila valutakurser med sin guldreserv ska heller inte negligeras. En längre och varaktig effekt blev att arabländerna tog ett steg framåt på den internationella arenan och blev en kraft att räkna med. De enorma mängder pengar som flöt in till mellanöstern investerades i ny teknik som köptes in från USA och Europa.

I Sverige märktes konsekvenserna främst på att det infördes bensinransonering under vintern 1974. I ett längre perspektiv skulle vi spara energi för att undvika att köpa in dyr olja för uppvärmning och drivmedel. Energislukande bilar fick ge vika för mindre och billigare varianter. Kärnkraften skyndades på för att göra beroendet av olja än mindre. Samtidigt blev set lönsamt att utvinna olja på andra platser på jorden, bl.a. i Nordsjön.

Denna artikel ingår i PersSkriveriers serie om Mellanösten konflikten.

Läs den tidigare artikeln         Läs nästa artikel

PersSkriveriers artiklar i kronologisk ordning

Läs den tidigare artikeln         Läs nästa artikel